Märta hade sett fram emot julen

facebooktwitterredditfacebooktwitterreddit

Märta hade sett fram emot julen med barn och barnbarn på besök i torpet utanför Ljungby. Aldrig hade hon väl trott att den mysiga eldstaden kunde ställa till med sådana problem, hon som eldar så försiktigt…

För ganska precis ett år sedan dog hennes make sedan femtiofem år tillbaka, Sten-Åke. Han hade på ålderns höst skött om gården och huggit den ved som behövdes för att värma den lilla kåken på nittio kvadratmeter.

Visst hade hon väl sett hur han gjorde när han tände brasan så när de första höstlöven föll och vinden började dra runt knutarna så tänkte Märta att det nog skulle gå bra att elda lite försiktigt för att få värme i stugan. Den gamla oljepannan hade de inte använt de sista femton åren sedan Sten-Åke gått i pension men ”med en extra kofta och raggsockar på fötterna så klarar man ju sig alltid”, sa Märta till sig själv medan hon lade in två vedstycken i spisen och tände på för att låta det brinna lite grand. Sitter man nära i den sköna gungstolen så värmer även en liten brasa.

Hösten blev till vinter och Märta bestämde med sin ende son Sven att han och hans fru Stina skulle komma ut till henne på julafton. Visst var det lite trångt men övernattning skulle nog gå att ordna bara de tog med sig madrasser att ligga på.

Vintern var kall och mörk men ljusen i granen utanför lyste upp stugan när Sven och Stina med deras två barn kom fram till det lilla torpet den där julaftonen. Märta välkomnade dem i farstun och barnen var snabbt av med både ytterkläder, skor och våta sockar och sprang sedan in i stugan. Sven muttrade något om halt väglag och kall stuga. Han gick snabbt in till spisen för att fixa med en riktig brasa. Barnen kan ju inte frysa fötterna av sig nu när det är jul.

Tjugo minuter senare stod familjen utanför det övertända huset på gårdsplanen och såg hur lågorna slickade taknocken runt skorstenen. På bara en kort stund hade den höga värmen i spisen gjort att tjäran i skorstenen antändes och skapade en soteld. Ett enormt oljud hördes och Stina hade känt på sig att något måste vara fel. Sven hade kommit springande och ropat till Stina att ta med barnen ut så fort hon kunde så skulle han ta hand om Märta och ringa 112.

Temperaturen hade på kort tid stigit kraftigt på utsidan av skorstenen strax ovanför innertaket och värmen orsakade att det började brinna i bjälklaget på vinden.

På avstånd hörde Sven ljudet av sirener från brandkåren och han suckade djupt: ”Det var den julen det… men vilken tur vi hade att vi hann ut i tid!”

Heat Control har tagit fram en värmevakt som förebygger överhettningsbränder i skorstenar genom att bevaka temperaturen mellan skorsten och bjälklag. Vår vision är att reducera de nästan 1100 bränderna per år i Sverige till hälften de närmaste tre åren. Fråga efter värmevakten hos er sotare eller i fackhandeln för kaminer och skorstenar.

facebooktwitterredditfacebooktwitterreddit

Post Navigation